Anni Kyröläinen är politices magister och en framgångsrik företagare fastän hon rekommenderades att gå i pension redan efter grundskolan.

Anni Kyröläinen, 35, har rört sig i rullstol sedan barndomen och studerade efter studenten till politices magister. Vid sidan av sina studier arbetade hon på kundtjänsten hos en telefonoperatör, och som free-lance reporter. Redan i slutet av sina studier sökte hon till expertuppgifter hos arbets- och näringsministeriet. Nu är hon en framgångsrik företagare.

I nuläget verkar Kyröläinen som deltidsanställd huvudsekreterare för Handikappforum, emedan även hennes eget företag, Riesa Consultative Oy, kräver sin tid. Företaget är en expertorganisation för tillgänglighet där såväl offentliga organisationer som privata företag är kunder. Den central affärsverksamheten gäller bland annat kartläggning av tillgängligheten av kundvägar i arbetsmiljöer.

Företaget grundades 2019 och allt sedan början har det ökat omsättningen och gett ett resultat med vinst. Företaget vann priset Esteetön Suomi (Tillgängligt Finland) 2021.

”Servicen följer tidens anda och företagarna har identifierat en god marknad. Riesa Consultative Oy gör ett bra jobb och bland annat många företag i byggbranschen är kunder hos företaget, berättade man i motivet till priset.
– Allt fler organisationer vill vara en jämlik och mångsidig arbetsgivare, säger Kyröläinen.

Arbetar, är inte i pension

Fastän Finland tekniskt sett utvecklas och blir allt tillgängligare och åtkomligare finns det alltjämt mycket att göra i fråga om attityderna hos arbetslivet.

Kyröläinen har själv en bred erfarenhet av fördomarna som rullstolsanvändare stöter på. Hon har också i vid omfattning tagit upp dem i medierna.

Det är inte ovanligt att man automatiskt förmodar att Kyröläinen är i pension. Det har även hänt att taxin lämnat av Kyröläinen vid apoteket när hon var på väg till jobbet, eftersom chauffören inte trott att hon arbetar.

När Kyröläinen började grundskolan i hemkommunen i Södra Karelen rekommenderade kommunen att hon börjar gå i en specialklass. Hon behövde dock inte specialundervisning, fastän hon använde rullstol. Efter att föräldrarna tog sig an saken kunde Kyröläinen börja på en normal första klass.

I slutet av grundskolan fick Kyröläinen rekommendationen att gå i pension, men efter att ha tagit studenten flyttade hon till Helsingfors från hembyn och började studera politisk forskning vid Helsingfors universitet.

Redan i tjugoårsåldern i början av studierna fick Kyröläinen jobb på kundtjänsten hos en stor telefonoperatör. Hon tog sig i rullstol till intervjun för arbetet, men hade glömt att nämna saken i arbetsansökan, eftersom den inte hade något att göra med hennes arbetsförmåga.

Under intervjun fäste sig rekryterarna sig inte längre vid rullstolen, utan beslöt att anställa Kyröläinen.
– Arbetsgemenskapen tog väl emot mig. Jag var på Saunalahti och senare länge på Elisa, först på heltid och senare på deltid, berättar Kyröläinen.

Tillgänglighet är en möjlighet

Riesa Consultative uppstod när Kyröläinen och företagets andre grundare Atso Ahonen våren 2018 funderade på varför tillgänglighet och den vägen att det är så svårt för många att möta personer med funktionsnedsättning.

– Det fanns för all del redan många organisationer i Finland som verkar för tillgänglighet, och även några företag. De har dock mer koncentrerat sig på enskilda och i det stora hela även tekniska lösningar. Vi ville däremot hämta en mer helhetsinriktad service till fältet. Även vi har kompetens för fastighetsfältet, men vi konsulterar även om social ansvarsfullhet och om frågor som att bemöta olika människor.

Nu sysselsätter företaget sju experter i tillgänglighet och tre av dem använder själv rullstol.

”Vi strävar efter att reformera hur man alltjämt ofta tyvärr ser tillgänglighet. Det är inte ett nödvändigt ont, utan snarare en möjlighet, att satsa på tillgänglighet. Vi hjälper våra kunder och intressenter dagligen att förstå betydelsen och värdet av tillgänglighet, berättar företaget på sin webbplats.

Arbetsgivarna tvekar fortfarande att anställa personer med funktionsnedsättning, emedan de misstänker att de samlar mycket sjukfrånvaro. Kyröläinen har dock inte varit mer borta från jobbet på grund av sjukdom mer än vem som helst utan funktionsnedsättningar.

Sluta stressa över att vara en minoritet

Kyröläinen har gett arbetsföra funktionsnedsatta ett ansikte, men i viss mån har detta även gett henne ”stress över att vara en minoritet”.
– I synnerhet som yngre upplevde jag att borde vara dubbelt bättre och effektivare än andra anställda. Som funktionsnedsatt ska man på sätt och vis bevisa att eventuella fördomar inte stämmer. Mången funktionsnedsatt vän till mig har berättat om likadana känslor. Detta tär verkligen på en.

Kyröläinen har även upplevt viss stress av att hon ibland upplevt sig bära ansvaret för alla andra funktionsnedsatta.

– Så småningom har jag med att bli vuxen lärt mig komma loss från denna stress, men även än är det ibland svårt. Jag tänker inte hela tiden att jag borde representera enbart funktionsnedsatta.
Kyröläinen skulle vilja se funktionsnedsatta i medierna i något annat sammanhang än att tala om funktionsnedsättningar.

– Ungdomarnas självporträtt tar form via medierna. Personer med funktionsnedsättning syns inte i bildsamlingar eller tidningsartiklar just annars än när det talas om funktionsnedsättningar. Många av oss är utöver att vara funktionsnedsatt även en expert, arbetstagare och kund, framhäver Kyröläinen.

PRAO-träning för alla

En undersökning utförd av Barnombudsmannens byrå 2019 visar att praxis i vissa skolor är att ungdomar redan i princip utestängs från PRAO-perioderna. Till exempel speciella barn stannar på skolan för att utföra arbetspraktik. De skickas inte ens för att lära känna miljön utanför skolan.

– Sådant hör man mycket. Helt klar att detta påverkar ungdomens egen tankevärld när samhället redan i princip förväntar sig mindre av hen än av andra, som inte är funktionsnedsatta. Mycket beror på hurdan tur man har. Det finns även många skolor där man går exemplariskt till väga, säger Kyröläinen.

Erfarenheten har visat Kyröläinen att det alltjämt även finns många arbetsgivare som har studerat varken tillgänglighet eller bistånd för att anställa funktionsnedsatta.

– Man tror att företagets lokaler är mer tillgängliga än vad de är. Många gånger räcker det med att omställa lokalerna en aning, skaffa en ramp, eldriven dörröppnare eller göra en bilplats tillgänglig. Man kan också säga till arbetssökande att man inte når lokalerna med en rullstol, fast man kunde det utan några som helst arrangemang. Tillgänglighet innebär inte att man ungefär måste bygga ett sjukhus för rullstolsanvändare, framhäver Kyröläinen. “

Som yngre upplevde jag att borde vara dubbelt bättre och effektivare än andra anställda.

Anni Kyröläinen

• Född 1988 i Simpele
• Hemort: Helsingfors
• Utbildning: politices magister
• Arbete: expert i tillgänglighet, huvudsekreterare för Handikappforum, företagare och aktieägare i Riesa Consultative Oy, expertföretag i tillgänglighet.

Text Timo Kiiski
Foto Jussi Eskola